Hård kritik mot regeringens lån – Svantesson vägrar be om ursäkt

Finanspolitiska rådet riktar i sin senaste rapport sin hittills skarpaste och mest allvarliga kritik någonsin mot regeringens ekonomiska politik. Myndigheten varnar för att det finanspolitiska ramverket inte respekteras när staten lånar till försvaret samtidigt som inkomstskatterna sänks.

Rådets ordförande Lars Heikensten betonar att det kortsiktiga agerandet är precis vad ramverket ska förhindra. Han menar att kommande generationer inte ska behöva bära nuvarande generations bördor när finansieringen skjuts på framtiden genom en historiskt omfattande valbudget.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) slår dock ifrån sig den tunga kritiken och meddelar att hon aldrig tänker be om ursäkt för regeringens prioriteringar. Hon framhåller att Sverige befinner sig i en extraordinär situation och att satsningarna på försvar, rättsväsende och infrastruktur är nödvändiga.

– Nu är vi i en krigssituation. Vi stöder ett land i krig. Då är det självklart att vi måste bygga säkra försvar så att våra barn och barnbarn inte ska behöva prata ryska i framtiden, säger Svantesson.

Svantesson ifrågasätter även rådets fokus på ramverket och påpekar att det är riksdagen, och inte ”Gud”, som fattar beslut om dessa regler. Hon betonar att Sverige har bland de bästa statsfinanserna i Europa och att investeringarna lämnar efter sig ett tryggare land.

Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg beskriver rådets kritik som unik. Partiledaren Magdalena Andersson kallar agerandet för misskötsel och menar att regeringen skuldsatt folket för att ha råd med sina egna skattesänkningar i en budget där reformutrymmet uppgått till 80 miljarder kronor.

Utöver det utökade jobbskatteavdraget sågar rådet även förslaget om sänkt matmoms. Budgeten i sin helhet väntas leda till det största underskottet på 30 år, bortsett från pandemiåret 2020.

Inom näringslivet väcker läget oro för Sveriges framtida tillväxtpotential. Svenskt Näringsliv föreslår nu lättnader för arbetskraftsinvandring som en kostnadsneutral lösning för att stärka ekonomin när budgetutrymmet beskrivs som ianspråktaget.